Hey, kamikaze pular me sakpolitik! konkret å allt

Studentsosseklubben har tema asylpolitik denna vår, jag har tänkt skaffa mig lite mer koll på frågan. Om jag bloggar om det kanske jag får hjälp? Dom allra allra första tankarna e som vanligt Hur börjar en? Dom jag e impad av i asylpolitikfrågor dissar staten, jag älskar staten. Det jag saknar allra allra mest e just sosseperspektivet. Ja, och att s börjar rösta för nån sorts s-politik i frågan i riksdagen förstås, det sitter ju ihop. Jag har försökt komma på några utgångspunkter.

En god tradition (eller god myt om god tradition, who cares) e att vi gillar tanken att länder kan hjälpa varandra att göra gott genom att lova saker tillsammans. Vi skriver gärna på viktiga papper och sen följer vi dom och sen kan vi lobba finfint för att alla andra som har skrivit på också ska följa dom. Ett enkelt sätt att börja tänka kring asylpolitik ur sosseperspektiv e att vi verkligen borde driva att Sverige ska följa dom dära konventionerna vi nu har skrivit på. Varför inte börja med rätten att söka asyl?

Den demokratiska staten är ett verktyg som medborgarna värnar om, och kontrollerar. Långtåtvänsterns och långtåthögerns samstämmiga Öppna gränserna! är inte vad frågan handlar om för oss.

Vi letar lösningar utifrån tanken att det människor som bygger samhället tillsammans och att klass är något som förenar över gränser. Vi måste förstås släppa på flödesteorierna och koloniala fantasier om att "de Andra" vill äta upp oss (vår välfärdsstat/våra kvinnor/våra skattepengar/våra jobb). Vi skippar väl också liberalismens fantasmatiska stringenta teoretiska resonemang om hur världen egentligen är. Men det e mycket möjligt att frågan i stort sitter ihop med att internationella samarbeten måste involvera facken, att det är en asviktig sossefråga, det att driva att internationella samarbeten ska vara fackvänliga, att "den nya ekonomin" ska vara fackvänlig, och att facken ska va människovänliga som aktörer i migration där de står på migranternas sida.


Hmm, nu har det visst flummat ut... men följa internationella konventioner, staten som aktör och att se detta som en fråga som kräver socialdemokratisk ideologisk analys e ändå tre punkter jag vill trycka på.