Imorgon tar vi bilen andra hållet. Jag spänner mig inför mötet med den där kvinnan i baksätet. Hon måste ha smittat mig allting kliar. Det har redan börjat, jag är rädd att det är djur, kan det vara allergi? S:t Görans är passé, du kan inte få skjuts med oss, du kan kliva av nu, kommer jag säga åt henne. Hon kommer inte svara. Idag ska jag köpa blänkande byxor. Jag måste hinna idag, det är sista dagen att hinna. Sista dagen, sista chansen, jag missade sista ögonblicket. Du kan sluta klia, det är över nu. Men nej, hon kommer inte sluta.

Bilen går åt andra hållet imorgon och ibland när jag åker just så gråter jag av lokalpatriotism och hemlängtan. Du får inte följa med, säger jag på skarpen, jag kan inte gråta när du är med. Hon tittar inte upp.